Om biotopkarteringskurser

Biotopkarteringsmetoden är en metod som går ut på att bedöma de hydromorfologiska förhållandena för delsträckor i vattendrag. Metoden är en av Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyper.

Sedan år 2017 har vi hållit kurser i metoden. Kurserna brukar se lite olika ut beroende på var de hålls och vilken samarbetspartner som är med och arrangerar. Här nedan beskrivs kortfattat vad som brukar ingå när kursen hålls vid Lillån i Huskvarna samt i Lillåns biflöde Musslebobäcken.

Kursen riktar sig till de som vill lära sig mer om hydromorfologi och som vill använda Biotopkarteringsmetoden. Den riktar sig också mot dem som jobbar med hydromorfologi på andra sätt, t ex de som beställer utredningar, även om man inte har för avsikt att själv jobba i fält.

Inför en kurs är det nödvändigt att förvärva en hel del grundläggande hydromorfologisk kunskap. Det är också viktigt att ha läst igenom biotopkarteringsmanualen ett par gånger för att det ska bli lättare att komma in i metoden.

Efter kursen har man erhållit grundläggande kunskap i metoden, men det är också viktigt att ta sig tid att öva på metoden och även att träna på att läsa av olika egenskaper i vattendragen.

Kurserna varar i tre dagar varav de första 1.5 dagarna utgörs av teori och resten är praktik i fält. De teoretiska momenten omfattar grundläggande hydromorfologi, hydromorfologiska typer, restaurering, vägledning för hydromorfologisk statusklassning utifrån biotopkarteringsdata samt de viktigaste variablerna för biotopkartering med protokoll A.

De praktiska övningarna börjar mitt på dag två och då gås de viktigaste variablerna i Protokoll A igenom gemensamt i fält för en delsträcka. Bilden nedan till vänster visar just denna sträcka som är en så kallad transportbegränsad sträcka av den hydromorfologiska grundtypen C. Vid genomgången bedöms bland annat förändringar vid delsträckans bestämmande sektion, inskärningskvot med mera. Den andra bilden visar den bestämmande sektionen för den studerade sträckan, där bland annat förändringar i basnivå bedöms utifrån hur mycket vattnets nivå har sänkts på grund av rensningar i avvattningssyfte.  Tredje bilden visar en bestämmande sektion som utgörs av en trädstam. 

Dag 3 inleds med en övning i att på egen hand i smågrupper fylla i Protokoll A för en transportbegränsad sträcka  (hydromorfologisk grundtyp E eller C). Därefter upprepas detta för så kallade sedimentbegränsade sträckor (grundtyp B och A). Ett par av dessa övningsobjekt visas på bilderna nedan.

I fält kan man testa ett digitalt protokoll för det som kallas Protokoll A och som vi byggt upp i Google forms. Det går också fint att ha med ett eget digitalt protokoll, vilket kan vara särskilt lämpligt om en kommer att använda något annat system i sitt i egna fältarbete. Här kan du prova ett protokoll i Google forms.

Utöver protokollet som fylls i behövs en möjlighet att föra in information i ett GIS-skikt. Det kan göras på olika sätt, en del personer föredrar en vanlig GPS för detta, andra vill istället fylla i digitala protokoll eller direkt i ett kartprogram.  

När ett vattendrag har biotopkarterats i skarpt läge rapporteras resultaten in till en databas som finns på biotopkartering.se och drivs av Länsstyrelsen. Detta moment ingår inte i kursen, men du kan se en inspelad utbildning från Länsstyrelsen här.

I nedanstående länkar kan du hitta mer information samt PowerPoint-presentationer från tidigare kurser och via länkarna till hymoinfo.com kan du hitta utbildningsmaterial och biotopkarteringsmanualen. På Havs- och vattenmyndighetens sidor hittar du både själva manualen och beskrivning av undersökningstypen. Vill du veta mer, skicka gärna ett mail.